Detta är en blogg som TE2C använder för att skriva om skönlitteratur som läses i kursen Svenska2.

Ibland är inläggen frivilliga, ibland inte. Ibland läser alla samma bok, ibland inte.


torsdag 27 november 2014

V. 46 t.om kapitel 5                Hemsöborna

Nu har man läst t.om kapitel fem och förvånansvärt nog har boken bara blivit bättre och bättre. Dock landar den långt ifrån min personliga ”topplista”.  Höjdpunkten i kapitel fem är uppenbart bröllopet som får sig en oväntad vändning då pastorn blir lite rund under fötterna och slocknar därefter i brudsängen. Carlsson blir förbannad och bestämmer sig för att hämnas på pastorn genom att slänga in honom i sjön. Självklart döljer han sanningen och berättar istället att pastorn snubblat ner i sjön.

Gusten som anländer lite senare än resten av gästerna tycks inte vara särskilt glad över giftermålet. Personkemin mellan Gusten och Carlsson har sedan dag ett inte varit något vidare bra. De övriga ”sjöfolk” har däremot fått en god uppfattning av Carlssons närvaro på gården.  Carlsson har bidragit med nyordning i jordbruket och även ett och annat ekonomiskt tillskott. Madam Flod vet att Carlsson är svag för unga vackra pigor och deras förhållande verkar bli mer av ett fördelaktigt samarbete för att hålla ordning och reda på gården och dess kreatur. Personligen tror jag Carlsson är ute efter något annat än en kärleksförbindelse. Han trivs bra på Hemsö och om änkan skulle gå ur livet har han goda förutsättningar att ta över den auktoritära ställningen på gården. Med hög sannolikhet är det bara en tidsfråga innan Carlsson antingen tar över gården eller ger sig iväg till storstaden där han hör hemma..

måndag 24 november 2014

Strindberg - Kvinnohatare eller förespråkare för kvinnorna??

Idag tar vi det för självklart att alla oavsett kön har lika värde. Tänk hur hemskt kvinnor hade det förr. T. ex. vid giftermål så fick mannen alla rättigheter. Även om kvinnan ägde allt innan giftermålet så gick allt till mannen, även vid skilsmässa. Vissa män kunde gifta sig med ensamma änkor med mycket egendomar och få allt efter giftermålet. Detta är grunden för berättelsen i Hemsöborna där Carlsson gifte sig med Madam Flod, inte för att han var kär i henne utan för att få alla rättigheter till gården. Dessutom var han fräck nog att inte respektera Madam Flod och gick och flörtade med de andra pigorna. Han är en hemsk person! Men han visste att hon inte kunde göra något...

Detta kan även kopplas till August Strindberg själv med hans syn på kvinnor. Hans kvinnosyn var komplicerad, ibland har han kallats kvinnohatare men han var också en tidig förespråkare av kvinnlig rösträtt. I slutet av sin författarkarriär skrev han bl. a. att om kvinnan inkräktade på mannens arbetsmarknad så skulle hon även betala halva barnens kostnader.

Som tur är så har kvinnor mycket mer rättigheter idag och kan t ex. få tillbaka allt som hon ägde vid giftermålet vid en skilsmässa. Trots det gifter sig fortfarande en del med personer som är rika eller har mycket egendom och inte för de är kära i dem. Det gäller både kvinnor och män så där har vi full jämlikhet...

onsdag 19 november 2014

Nobelpris till Strindberg?

Många tyckte och tycker än idag att August Strindberg skulle fått ett nobelpris. Varför fick han då inte nobelpriset?
Det finns massivs med olika teorier. Själv har jag två stycken.

Strindberg blev väldigt kritiserad och skapade sig ovänner överallt med sina verk. Han var väldigt ärlig när han uttryckte sig och var väldigt kritisk själv. Han gjorde påhopp på bland annat kungahuset och Svenska Akademin. Att han kritiserade just Svenska Akademin som bestämmer vem som ska få Nobelpris, kan inte ha gjort att han hamna på topplistan av kandidater. Dessutom har han pekats ut som kvinnohatare kanske ännu en orsak till uteblivet nobelpris.
Samtidigt så har alla väl alla litteratörer en syn på samhället som de mer eller mindre skildrar i sina verk.

Den andra teorin är att Svenska Akademin helt enkelt gjorde ett misstag. I vår tid har den blivit hårt kritiserad för att inte ge Nobelpris till några av tidernas riktigt stora litteratörer som till exempel Henrik Ibsen. Man såg kanske inte August Strindberg som en så stor litteratör på den tiden men faktum är att han har efterlämnat djupa intryck bland annat till Ingmar Bergman och Lars von Trier.

Som i en protest av svenska folket att han aldrig fick ett nobelpris samlades det in namnunderskrifter, som Strindberg sen fick på sin sista födelsedag tillsammans med en summa pengar. Han fick folkets Nobelpris.

Änkan Flod - långt ifrån en docka.


Henrik Ibsens Et Dukkehjem spelades för första gången i Köpenhamn år 1879. En teater föreställning där Ibsen likställer 1800-tals kvinnan med en docka, styrd av mannen. Huvudkaraktären Nora känner sig fångad i form av en docka vars ansvar är att ta hand om hushållet medan hon själv står tillbaka sina egna drömmar för sin man Torvald. Hennes åsikter tystas snabbt ner och ingen tar henne på något större alvar.  Hon anses inte kompetent och bör egentligen inte ha några åsikter alls.

Knappt tio år senare skriver August Strindberg kanske sitt mest berömda verk, Hemsöborna där änkan Flod står i centrum för bokens handling.  Trots att dessa två verk kom ut ungefär samtidigt känns dem väldigt avlägsna från varandra då änkan Flod är en stark självständig kvinna som med bestämd hand styr gården och jordbruket efter det att hennes man gått bort.  Även efter det att Carlsson kommer till gården fortsätter änkan Flod att styra gården och dess arbetare och då och då markerar hon tydligt att det fortfarande är hon som är överhuvud och alltid har sista avgörandet.
Att änkan Flod som kvinna själv äger gården har än så länge ingen av de andra karaktärerna ifrågasatt och man märker inte att hon får kämpa för sina rättigheter mer än en man hade behövt göra.
Kvinnans roll under 1800-talet framställs väldigt olika i de båda verken trots att de har samtida författare.






fredag 14 november 2014

Strindbergskildringen

Även om Hemsöborna har ett tveksamt underhållningsvärde så kan ingen ta ifrån Strindberg att han har lyckats skildra det sena 1800-talets skärgårdsliv på ett förträffligt sätt. Men jag tror att den han har lyckats bäst med att skildra är sig själv. Under hela sin karriär var Strindberg Sveriges största pådrivare av ovärdiga ordkrig och utdragna fejder. Gustens maktkamp mot Carlsson påminner starkt (om än i miniatyr) om Strindbergs egna duster med Ludvig Kumlien, Verner von Heidenstam och Fredrik Böök. En storm i ett vattenglas. Hemsöborna ger om möjligt en bättre bild av honom än något hans kritiker skulle kunna ha sagt, bokens oskyldiga karaktär fungerar som en spegel av författarens sinnesbild under skrivandets process. Vad valde Strindberg att berätta om när han skulle skriva in sig i det svenska folkets hjärtan? Jo han skrev om det som låg honom närmast till hands, en förbittrad osämja. 
”Vi ses i min nästa roman!” brukade en hotfull Strindberg mumla åt sina kritiker. Vem kan då den lata och försuttna Gusten vara, knappast kan man anklaga en Sven Hedin:are för lathet men någonstans i Strindbergs lista på vettvilliga kulturelitister kan Gusten med allra största sannolikhet återfinnas.

torsdag 13 november 2014

Obegripligt

Efter att ha läst fem kapitel ur Hemsöborna har Carlsson fortfarande inte väckt någon sympati hos mig. Ofta brukar man få en förklaring till varför personer handlar som de gör, men inte i detta fall. Carlsson är bara en irriterande skitstövel.  Jag tål honom inte! (Även om han är en fiktiv person). Carlsson spelar en massa spel och gör allt för egen vinning. Tänk på andra någon gång då! Allt han vill är att få hög status och mer pengar; han krossar allt i sin väg. Den enda som genomskådar Carlsson är Gusten vars röst inte är så viktig för fru Flod, utan bortfärdas och ignoreras.


Kanske bygger bokens spänning på hur det går för Carlsson; men jag kan inte njuta av en bok som till stor del handlar om hur ett arsle till person lurar sig till status och förmögenhet utan kännbart motiv.

torsdag 6 november 2014

Kymmendö

   Så denna Hemsö, finns den? Ja faktiskt - men det heter egentligen Kymmendö (uttalas lokalt Tjymmendö). Den ligger i Stockholms skärgård precis som den fiktiva ön Hemsö.
Strindberg tillbringade sju sommar på ön tillsammans med sin fru Siri von Essen och deras barn innan Hemsöborna publicerades, då var de inte välkomna längre.

   Så historierna och figurerna då, var det också baserat på en verklighet? Ja, en stor del faktiskt sann! Tänk att Madam Flod och Gusten faktiskt fanns, de levde alltså på riktigt för ungefär 200 år sedan på denna ö (fast de hette Susanna Berg och Albert Berg). Deras släktingar bor fortfarande kvar på ön och idag bor det tre generationer (30 personer) på ön, alltså fortfarande samma släkt som Strindbergs bok handlar om.

   Dagens öbor är inte sura på Strindberg som dåtidens öbor var utan jag skulle nog påstå att de är lite stolta. På deras hemsida (www.kymendo.com) kan man läsa att det ordnas rundturer för att se var gården ligger, var Strindberg bodde och hur han var som sommargäst. Det finns till och med en restaurang uppkallad efter Carlsson som heter Carlssons bakficka!

   Ändå häftigt!

Bild från http://www.mrture.se/pdf/kymend.pdf på Madam Flods gårdssamling.

Karta över Kymmendö (stavas Kymendö av lokalbefolkningen)


Strindberg väcker minnen

Det senaste kapitlet, kapitel tre, i Hemsöborna väckte ett speciellt minne inom mig. Det var Strindbergs skildring om slåttern som fick mig att tänka på min egen morfar och farfar som jag vet har hållit på med höskörd på liknade sätt. För er som inte vet är slåtter när man med hjälp av ett redskap som kallas lie (tänk liemannen) hugger ner bland annat gräs som ska användas som djurfoder. Med hjälp av Strindbergs tydliga miljö- och omgivnings beskrivningar kan jag själv se min morfar och farfar stå där ute i hagen och slå hö för glatta livet. Något som inte alls är särskilt lätt utan kräver mycket teknik. Jag har nämligen provat själv och det är ingen man lär sig på en dag.