Alla har vi någon gång burit ”Gogols kappa”

Nicolaj Gogol, född i kejsardömet Ryssland år 1809 skrev som 33 åring novellen Kappan. Denna novell kom sedan att lägga grunden för de kommande författargenerationerna och även påverka rysk litteratur i allmänhet. Kortfattat så handlar kappan om en man vid namn Akakij med låg ställning inom ett ämbetsverk i St. Petersburg. På grund av sin låga ställning och det faktum att han är smått underlig gör att han ständigt blir utsatt för elakheter och liknande. Han bär även en väldigt ful och sliten kappa som blir underlag till att de på verket gör narr av honom. Att ha en elegant och bra kappa var inte bara viktigt för att hålla sig varm i det ryska vinterklimatet utan det var även en symbol för makt, rikedom och ens betydelse för samhället. På grund av att hans rock numera var i så dåligt skick så blir han tvungen att leva oerhört sparsamt i flera månader för att slutligen kunna betala en skräddare för att sy honom en ny. Akakijs nya rock gör succé på verket och de ger honom komplimanger och det anordnas även en liten fest till hans ära. Akakij känner sig helt plötsligt som en annan människa, han går inte runt och fryser i sin gamla rock längre och folk behandlar honom även med respekt.

Det är just det här som är det intressanta, hur materiella ting som till exempel ett klädesplagg kan förändra så mycket för en människa. Detta är en konflikt som författare efterliknat i andra noveller och texter som t.ex. Hjalmar Söderbergs novell pälsen. Där huvudkaraktären Dr Henk får uppleva de sista sekunderna av lycka i livet efter att ha fått låna sin gode vän Häradshövding Richardts fashionabla pälsrock. För Akakij blir hans nya rock också de sista sekunderna av lycka han får uppleva i livet. Han dör nämligen kort därpå i feber då han blivit bestulen på sin rock mitt på öppen gata och som följd blivit kraftigt nedkyld på sin väg hem. Men det är inte det som är det viktiga. Utan det är just den här konflikten med det s.k. fenomenet om hur materiella ting kan få oss att må bättre och ge oss ett slags imaginärt självförtroende. Detta är någonting som än idag i existerar vilket gör att boken trotts sin ålder på dryga hundra år inte känns helt omodern, utan snarare tvärtom. Boken konflikt känns modern och aktuell då jag tror jag har rätt när jag säger att vi alla någon gång burit ”Gogols kappa”