Ovälkommen

En ovälkommen, skriven av August Strindberg, är en novell som till stor del bygger på hans egen uppväxt. Berättelsen handlar om pojken Kristian, som till ett äldre par och åtta år yngre än hans yngsta bror. Som namnet antyder var han; ovälkommen. Kristians syskon var för gamla för att leka med honom och föräldrarna orkade inte med ansvaret det innebär att vara förälder till en nyfödd.

Vart Kristian än gick var han i vägen vilket driver honom bort från hemmet. Han lär sig att leva av naturen och slutar att komma hem.  En dag kommer Kristians far och en slags polis på besök i Kristians lya. Då de ser alla hans skinn blir han anklagad för stöld. Efter om och men ljuger Kristian och säger att han stulit skinnen. Detta präglar resten av Kristians. Känslan av att vara ovälkommen och att uppskattas mer när man ljuger än när man är ärlig.

Liksom Kristian var August Strindberg en av många i en stor barnaskara. Hans far var mycket sträng och de kom aldrig överens. Ett stort bråk mellan de båda, när August var 27 år, resulterade i att de aldrig mer sågs. Strindbergs far hade en favoritson som fick ärva hela firman. Detta fick Strindberg att känna sig ovälkommen och som ett andrahandsval.

Strindberg hade inte en så dålig uppväxt som Kristian, men Strindberg är känd för att överdramatisera saker och ting. Sedan kan August också ha känt sig mer orättvist behandlad än han egentligen var. Många författare hämtar inspiration från sina egna liv och August var inte annorlunda. Även om uppväxten måste ha varit plågsam så kan man konstatera att den på ett sätt formade honom till den skickliga författare han var.